From the dust
Tillbaka i Sverige (okej, kom hem för några veckor sen) och jag har ju iallafall haft tur med vädret! Hörde att man haft en riktigt kass sommar i Sverige, men Augusti har varit löjligt fin med strålande sol. Så glad!
Min resa i USA var fantastiskt på alla sätt och det går inte en dag då jag inte längtar tillbaka, även om det är riktigt gött att vara hemma. Det var väldigt mycket jobb när jag var där och jag fick knappt någon ledig tid alls, vilket var lite tråkigt då jag gärna skulle velat se lite mer av Texas. Men å andra sidan fick jag verkligen en vardag på lägret. Vi hade ett bra häng i personalen och jag kunde inte önskat mig bättre människor att fylla min vardag med där!
Går vi tillbaka någon (till och med två?) månad var det den här lille rackaren jag hängde med! Han tog med mig till Austin på 4th july så jag fick träffa hans familj och fira "på äkta amerikanskt vis".
Amerikaner är några av de gästfriaste människorna jag träffat. De vanliga "svenska gränserna" finns inte riktigt där. Och efter Philip och jag spenderat en dag på stan och kom hem hade hans mamma tvättat allt åt mig, lagat en klänning som var trasig och prydligt vikt och packat alla mina kläder inför morgondagens avresa. Hon hade också tvättat mina skor och strukit mina skosnören, haha. Med andra ord: en riktig sötnos.
Allt prat om fyrverkerier på 4th july var definitivt inte överdrivet iallafall heller. Helt sjuk show. Den pågick säkert en halvtimme och jag var i extas under hela showen.
En av de bästa sakerna när jag var i Austin var sängen. Alltså jag kan inte ens beskriva känslan av att få ett eget rum och sova i en riktig säng när man i 5 veckor bara sovit på en stenhård madrass tillsammans med 10 andra människor i samma rum. Var sjukt svårt att lämna den.
Hemresan tillbaka till lägret är också en historia i sig: vi var tvungna att lämna Austin ca 4:30 för att hinna tillbaka till campet till 7 (philip skulle på day camp). Så vi säger hejdå till hans föräldrar, han mamma hade packat frukost till oss och bryggt kaffe (sa ju det, sötnos!) och vi kör iväg: trötta, men glada.
När vi kört i 50 minuter får vi dock punka, av en nyckel. luften försvann ur däcket på 10 min.
För att göra en lång historia kort: Vi får inte av däcket pga igenrostade bultar, bärgningsbilen vill inte komma (dagen efter 4th july, alla var fan bakis) 1 1/2 timme senare kommer en tjock polis som hjälper oss och med sin tyngd som vikt lyckas lossa de rostiga bultarna. Nästan 2 timmar försenare åker vi vidare, helt färdiga. Kom fram till campet kring 9 tiden. Philip får åka dirr mot day-campet och jag sover lite innan jag börjar jobba vid 11. Den arbetsdagen var så sjukt jobbig.
En av de bästa sakerna när jag var i Austin var sängen. Alltså jag kan inte ens beskriva känslan av att få ett eget rum och sova i en riktig säng när man i 5 veckor bara sovit på en stenhård madrass tillsammans med 10 andra människor i samma rum. Var sjukt svårt att lämna den.
Hemresan tillbaka till lägret är också en historia i sig: vi var tvungna att lämna Austin ca 4:30 för att hinna tillbaka till campet till 7 (philip skulle på day camp). Så vi säger hejdå till hans föräldrar, han mamma hade packat frukost till oss och bryggt kaffe (sa ju det, sötnos!) och vi kör iväg: trötta, men glada.
När vi kört i 50 minuter får vi dock punka, av en nyckel. luften försvann ur däcket på 10 min.
För att göra en lång historia kort: Vi får inte av däcket pga igenrostade bultar, bärgningsbilen vill inte komma (dagen efter 4th july, alla var fan bakis) 1 1/2 timme senare kommer en tjock polis som hjälper oss och med sin tyngd som vikt lyckas lossa de rostiga bultarna. Nästan 2 timmar försenare åker vi vidare, helt färdiga. Kom fram till campet kring 9 tiden. Philip får åka dirr mot day-campet och jag sover lite innan jag börjar jobba vid 11. Den arbetsdagen var så sjukt jobbig.
-> Denna fantastiska man skjutsade mig också till laundrymat samt walmart, "hälsobutiker" (så jag kunde köpa glutenfria grejer) och diverse restauranger varje helg (ingen orkade laga mat när vi väl var lediga, haha). Och innan jag åkte hem gav han mig ett förråd av mörk choklad jag kunde ha på hemresan. Det är äkta vänskap!
På ovanstående bilder har vi lite diverse folk som också jobbade på campet. Visar sig att Zari´s (mitten på bilden längst ner) släktingar kommer från Eksjö. Världen är bra jävla liten.
Bilderna sammanfattar i princip vad vi pysslade med på helgerna. Åt och tvättade (och då åt vi i laundrymat med) två volleyboll matcher hann vi också med.
Fick inte ha telefonen under veckorna alls så det blev inte några kort på aktiviteterna eller barnen, vilket känns himla tråkigt nu i efterhand. Jag tog faktiskt knappt några kort under helgerna heller. Är ganska värdelös på att plocka fram kameran om det inte är snapchat, hah...
Sen kom mina släktingar från Houston, de spenderade en helg på campet med mig innan vi bilade tillbaka til Houston. Detta är meddelandet jag skickade till Linnea om den resan hem:
" Okej så detta var min dag:
Vaknar upp bakis kl 8 (firade att mitt kontrakt var avslutat) av att ungarna härjar i stugan. Vi går upp, äter frukost och städar hela stugan innan jag sa hejdå till alla i personalen och vi åkte från lägret.
Allt är frid och fröjd tills plötsligt Anette (min 5åriga syssling) spyr bredvid mig i bilen. 3 gånger. På sig själv, på bilstolen och på golvet. Och vi kan inte stanna för vi är mitt på motorvägen utan en enda bensinmack eller liknande i sikte. Så vi får köra så 20 minuter till buceeys där vi skulle stanna och äta. Vi städar hela bilen, torkar ur och går in för att köpa mat. Allt är återigen frid och fröjd tills Annette spyr igen vid kassan (och popcornen) då det blir kaos igen med klädombyten och städning.
När allt lugnar mer sig sätter vi oss i bilen och åker iväg igen, men måste stanna efter ungefär en timme för den minsta behövde gå på toa. Inne på toan hamnar ännu en spya över hela golvet + över minstingen som då blir chockad och har en "olycka".
På samma ställe börjar kassören flörta vilt med mig och undrar om jag är gift och vill ha mitt nummer.
Efter detta hamnar vi i en sjukt bilkö in till Houston som tar ungefär 2 timmar extra.
Hela resan tog 6 1/2 timme."
Helt underbart med andra ord.
Men det fina med släkt är ju att man träffas igen, även om det inte blir så ofta när man bor på två olika kontinenter.
När jag var hemma i Sverige fick jag ett nytt problem: jet-lag. Tog faktiskt ganska lång tid innan jag kom in i Sverige tiden igen, värre att åka hit än dit, helt klart.
Första helgen hemma var jag på spa med släkten och firade mormors 95 års dag. Fick en ansiktsbehandling och det var löjligt skönt.
Spaet låg i Falköping och detta är utsikten över från utkikstornet.
Andra helgen åkte jag till Johan i Karlskrona. Det var galet härligt att hinna träffas och hänga innan skolan och vardagen rusar iväg.
Vi hängde med hans lägenhetskompisar, festade, kollade ubåt, spelade volleyboll, spatserade runt på stan osv.
Riktigt härlig helg! Det är synd att vi bor så förbannat långt ifrån varandra så man inte kan ses oftare.
På vägen hem passade jag dessutom på att ta vägen över växsjö och ta en fika med Mattias så vi fick snacka ikapp sommaren.
Tredje helgen var det bröllop.
Min kusin gifte sig och jag skulle spela fiol under vigseln. Jag var så nervös att jag trodde jag skulle spy. Kommer egentligen inte ihåg något under själva framförandet, men folk säger att det var bra, haha!
Sen var det bröllopsfest på krusagården. Jag kan meddela att min släkt faktiskt är riktigt rolig, sjukt kul kväll. Medan jag var i USA hade pappas sida av släkten skrivit en låt som framfördes framför brudparet, något de petade in mig i. Har tyvärr ingen bild på detta fantastiska framförande där jag multitaskade genom att sjunga och spela trumma samtidigt.
Dock var det ju under den natten det brann i Eksjö. Kändes väldigt overkligt att man hade promenerat förbi där på natten utan en aning.
Det var många bröllopsgäster som bott på vaxblekaren och i mina kusiners hus (som ligger precis bredvid huset som brann) så de var alla lite skakade på brunchen dagen efter.
Det var många bröllopsgäster som bott på vaxblekaren och i mina kusiners hus (som ligger precis bredvid huset som brann) så de var alla lite skakade på brunchen dagen efter.
Och ja: denna helgen är jag hemma. Vi har gäster så vi har åkt båt och jag har bakat tårta. Tidigare idag passade jag även på att rida en gång till, imorgon åker jag till Linnea och Örebro och jag kunde inte längta mer. Sen ska jag ta mig tillbaka till Uppsala så jag åtminstonde får en helg där innan skolan drar igång igen.
Egentligen börjar jag nu officiellt på agronom-ekonom, vilket egentligen betyder att jag skulle vara småtting - igen. Men jag känner att två nollningar räcker, speciellt när det är exakt samma nollning, haha. Så jag hoppar nog faktiskt det.
Så nu går jag lite i både 1:an, 2:an och 3:an de nästkommande året. Inte alls förvirrande.
Och ja: vad har jag egentligen gjort i veckorna? Helt ärligt, ingenting alls knappt.
Jag har mest läst (avslutade min 9:e bok sen jag kom hem igår, nu läser jag Svarta fåglar av Ken follet), spelat fiol, legat i solen och pysslat med hästarna. Och så har jag gått en jäkla massa med Trullan. Vi har utan tvekan promenerat minst en mil (oftast två) varje dag. Kanske är en skada jag fått från jobbet i Texas, då gjorde jag typ inget annat än gick. jag har även slängt in en resa till Östergötland och Kerstin, samt bakat bröd och ätit glutenfri pizza på Via.
För ett par veckor sen hade jag också en köttig fight med rakhyveln där jag förlorade en bit av benet. Okej: det kanske inte ser mycket ut för världen, men, satan vad ont det gjorde. Blödde så mycket att jag utan tvekan kunnat fejka min egen död.
För ett par veckor sen hade jag också en köttig fight med rakhyveln där jag förlorade en bit av benet. Okej: det kanske inte ser mycket ut för världen, men, satan vad ont det gjorde. Blödde så mycket att jag utan tvekan kunnat fejka min egen död.
Häromdagen provade jag bokvikning, vilket var sådär kul. Egentligen längtar jag mest till Uppsala och vardagen där. Är dock säker på att jag kommer ångra de orden såfort första tentaperioden kommer, haha!
Detta blev ett riktigt monsterinlägg, men det är lite kort info om vad jag pysslat med sen sist!
Later babes!
